Ni kommer ihåg de där forskarna som pratade i TV för en dryg vecka sedan och sa att de kunde ha ett botemedel klart för långtidscovid i år?

De har visst inte ens fått klartecken från etikprövningsnämnden för att starta sin studie än…

Ansökan inkom den 27/1-23 och är under pågående handläggning och inget beslut om att studien får tillstånd att starta är taget. Jag har läst ansökan och tänkte dela med mig av vad jag vet. De fördjupande bilagorna har jag dock inte fått ut så det blir ett litet skrap på ytan.

Förväntat startdatum är april 2023. Men som jag skrivit i tidigare inlägg om forskning får inga delar, inte ens annonsering om rekrytering påbörjas innan etikprövningsansökan är godkänd. Försökspersoner kommer väljas ut löpande och sista deltagaren förväntas rekryteras december 2023. Behandlingen kommer pågå i 15 dagar och deltagandet i studien är totalt 90 dagar. Studien beräknas kunna avslutas under kvartal 4 2024 (så det där med att ha ett botemedel klart i år var en överdrift).

Fas 2-studien avser undersöka effekten av nirmatrelivir/ritonavir dvs Paxlovid som idag kan användas som behandling vid akut covid. I denna studie ska tiden för behandling ökas från 5 till 15 dagar och målgruppen är personer med långtidscovid enligt WHOs definition. Man ska jämföra personer som får Paxlovid med personer som får ritonavir/placebo. Ritonavir är vad jag förstår även det antiviral medicin. Så alla får antiviral medicin medan vissa får två sorter i kombination. Studien är blindad så varken personal eller försökspersoner vet vem som får kombinationsmedicinen. Målet är att ha 500 deltagare varav 2/3 får Paxlovid. Studien finansieras av läkemedelsbolaget Pfizer och sponsras av KI.

Effekten av medicinen ska framför allt mätas genom att patienten får fylla i skattningsskalan EQ-5D-5L (en sån där som sägs mäta livskvalitet och som jag skrivit om i detta inlägg). Här har man satt som mål att den ska ha förändrats med 10 enheter redan dag 16. Vad det betyder i praktiken vet jag inte men skattningsskalan mäter sjukdomens praktiska konsekvenser i vardagen så jag antar att deras definition på tillfrisknad är en förändring på 10 enheter. Jag menar om de nu faktiskt var seriösa med att det är en botande behandling de avser att få fram i denna studie.

I andra hand förväntar de sig effekt på livskvalitet, minskad trötthet, förbättrad greppstyrka, minskad hjärtfrekvens, förbättrat blodflöde, minskad andnöd osv. Detta förväntar man sig kunna mäta genom enkäter, blodprover och endel andra tester som ska göras på 5 sjukhusbesök under sammanlagt 90 dagar.

Det första besöket (och möjligen det andra) är en screening för att se om man överhuvudtaget platsar i studien. Samtal, prover och tester ingår i alla fem besöken. De tre sista besöken är uppföljning efter medicineringen är avslutad.

Besök 1 – Screeningprocess (inom en vecka innan baseline)

  • Samtal
  • Blodprover
  • Covid
  • Gravtest
  • Läkarundersökning

Besök 2 – Basline (dag 1)

  • Läkarundersökning
  • Spirometri
  • EKG
  • LångtidsEKG
  • Blodprover
  • Ortostatiskt test
  • Förändringar blodkärl fingerklämma
  • 6 min gångtest

Om man är lämplig att delta tar man första dosen dagen efter detta besök.

Besök 3 – Dag 16

  • Läkarundersökning
  • Spirometri
  • Blodprover
  • Enkäter

Besök 4 – Dag 45

  • Läkarundersökning
  • Enkäter
  • Spirometri
  • Gångtest
  • EKG
  • Blodprover
  • Blodkärl
  • Ortostatiskt prov

Besök 5 – Dag 90

  • Läkarundersökning
  • Enkäter
  • Spirometri
  • Gångtest
  • EKG
  • Blodprover

Den som inte klarar upplägget kommer exkluderas från deltagande. Detta innebär att forskningen inte kommer att ge svar på om de svårast sjuka får effekt av denna typ av behandling. Med det här studieupplägget som innehåller så många delar kommer det bli svårt att veta vad som gör vad. Vad som är en biverkning, en effekt eller en konsekvens av läkemedlet – eller hur den belastning besök, enkäter, provtagning och tester innebär påverkar resultatet.

För personer med PEM där det kan ta ett tag att krascha ordentligt skulle en så tidig mätning som 16 dagar kunna ge ett falskt positivt resultat. Faktum är att den totala tiden för studien – 90 dagar – också är väldigt kort, och det blir svårt att veta om medicinen har effekt på lång sikt.

I ansökan till etikprövningsmyndigheten ska forskarna bedöma vilka risker som finns för deltagarna. De risker forskarna anger i denna ansökan är marginella, till exempel obehag vid olika typer av provtagning, irritation av EKG-lappar, biverkningar av läkemedlet som ska testas och att det kan vara ”tröttsamt” att fylla i enkäter. Under risker nämner de också att försökspersonerna ska genomföra gångtest, ortostatiskt test och undersöka förändringar i blodkärl. Man skriver dock ingenting om att dessa tester innebär en risk men man förtydligar däremot att de ”utförs av personal som är vana och vid behov så anpassar man eller avbryter.”

Trots att ansträngningsutlöst försämring (PEM) kan vara endel av långtidscovid och att ett 6 minuters gångtest handlar om att gå så långt man kan på 6 minuter finns PEM inte upptaget som risk. Att den totala belastningen med besök, enkäter, provtagning och tester kan bli för hög finns inte heller upptagen bland riskerna. I förteckningen över bilagor finns dock enkäter som avser att fånga PEM. Att ta upp obehag vid blodprov och irriterade klisterlappar vid EKG men inte ens nämna risken för ansträngningsutlöst försämring är helt absurt givet vilka konsekvenser det kan ge både på kort och lång sikt.

För en person med PEM skulle dessa 5 sjukhusbesök tillsammans med de aktiviteter man förväntas delta i när man är där kunna trigga återkommande syntomförvärring som om det vill sig riktigt illa skulle kunna leda till en kvarstående försämring.

Att PEM tas upp som risk är avgörande för att en patient ska kunna ge sitt informerade samtycke till att delta. Om nu en studie som ger risk för bestående förvärring av sjukdomen ens ska beviljas etiskt godkännande förstås. Detta etiska dilemma är något jag skulle vilja se en seriös diskussion kring för tyvärr är det nämligen mer regel än undantag att forskare underskattar eller helt bortser från PEM i studier som avser att rekrytera personer som lever med PEM.

Det är i mina ögon helt oacceptabelt.

Och att göra reklam i TV för en studie man säger ska ge bot inom ett år utan att ens ha etikprövningstillstånd klart är rent osmakligt. För det är att skapa en hype som riskerar att göra det ännu svårare för svårt sjuka och desperata människor att göra ett informerat val.

Förstå mig rätt nu. Jag vill att det forskas på mediciner som kan bota svåra postvirala sjukdomar och jag är inte negativt inställd till ATT den här medicinen prövas utan HUR. Jag vill att även personer med PEM ska kunna delta i forskning på ett säkert sätt och att den som går in i forskning ska få en ärlig chans att förstå vilka risker man tar.

Här kan du läsa mer om olika typer av forskning, vad en forskningsperson behöver tänka på och om etiska aspekter kring forskning: https://ki.se/forskning/fakta-om-klinisk-forskning

Här kan du läsa ansökan till etikprövningsmyndigheten för den här studien. Under den pågående processen kan delar av ansökan komma att ändras:

KI-PROLIFIC-2023Ladda ner