Tyvärr behövs det en text om sjukförsäkringen igen. Den handlar om försäkringskafka och förnedring. Återkrav och trakasserier. Och om Försäkringskassans hederskultur.
När försäkringskassan äntligen 2021 erkände att det fanns fel i hur de hanterat sjukförsäkringen och att det hade drabbat enskilda sjuka krävde de samtidigt en ökad budget för att komma till rätta med problemen. Pengarna skulle gå till fler jurister fick vi veta.
När jag läser den pågående serien om absurda återkrav av ersättning från sjukförsäkringen i Aftonbladet kan jag inte låta bli att undra om det var detta man skulle ha alla nya jurister till? Att kräva tillbaka pengar för att återupprätta sin heder…
I en av artiklarna får vi nämligen veta att syftet med återkraven är att bygga upp förtroendet för myndigheten igen. Att myndigheten måste visa att de rättar till fel. Det är alltså en hederssak av typen ”folk måste fatta att fusk får konsekvenser”.
Det var också generaldirektörens plan och vision när han tillträdde sin tjänst 2019. Att återupprätta försäkringskassans förtroende genom att kräva respekt.
Att de använder den här typen av retorik är inget nytt. Försäkringskassan har under många år försökt legitimera striktare bedömningar och fler avslag i sjukförsäkringen med fusk- och bedrägeriretorik.
När de för några år sedan fick mer pengar för att ”öka kvalitén i handläggningen” hette det att det fanns människor i försäkringen som inte skulle vara där. Det legitimerade ökade avslag för att typ rensa upp i fuskträsket.
När svårt sjuka människor protesterade mot avslag på sjukpenning trots svår sjukdom och kraftigt begränsad vardag försökte myndigheten hinta om att de som protesterade inte förstått, inte kunde acceptera ett avslag och försökte få sådant de inte hade rätt till.
Det gick så långt att de till och med insinuerade i inledningen till en av sina årsredovisningar att de sjuka som gått till media var skyldiga till att ha förstört myndighetens rykte. Detta man nu försöker upprätta genom hårdare tag och större återkrav.
Samtidigt vet vi alltså att Försäkringskassan under samma period begick lagbrott för att nå målet om sänkta sjuktal. Att de utvecklade nya snävare riktlinjer på ett sätt som bröt flera lagar för att rättfärdiga fler avslag. Och att detta drabbade svårt sjuka människor som felaktigt kastades ut ur sjukförsäkringen.
Försäkringskassan säger att de rättat till det här nu och exempelvis inte längre avslår med hänvisning till att det saknas objektiva undersökningsfynd. Men det stämmer inte. Det finns åtminstone fortfarande människor med ME som får avslag med hänvisning till den typen av ordalydelser.
När jag fick avslag på sjukpenning 2017 hade jag varit heltidssjukskriven med godkänd sjukskrivning i sex år. Försäkringskassan försvarade sig bland annat med att man tidigare hade varit för ”släpphänta” med sådana som mig. Mot oss som hade sjukdomar som saknade objektiva fynd.
Efter fyra års krig mot myndigheten, som trots upprepade domar till min fördel i förvaltningsrätten hade fortsatt ge avslag på efterföljande ärenden, fick jag plötsligt först godkänt på sjukpenning och snart därefter full sjukersättning.
I underlaget för att bevilja sjukersättning använde de sådant som de tidigare hävdat inte räckte för att bevilja sjukpenning. Sjukintyg de tidigare förkastat som otillräckliga anfördes nu som bevis på min stadigvarande arbetsoförmåga. De hade alltså gjort fel bedömning hela tiden.
Ska vi säga det rent ut kastade de ut mig ur sjukförsäkringen på olagliga grunder. Som tur var fick jag aldrig återkrav på sjukpenningen jag hade fått under åren de ansåg att de varit för ”släpphänta” och godkänt mina ärenden. Men jag vet människor som fick det.
Svårt sjuka människor som kastades ut från försäkringen och krävdes på återbetalning av pengar de hade haft lagligt rätt till. Vi som inte fick återkrav hamnade också i en situation där vi fick vår ekonomi omkullkastad av en myndighet som bröt mot lagen.
Och nu försöker de alltså återupprätta sin heder och sitt rykte genom att visa hårdare tag mot människor som fått ”felaktiga utbetalningar”. Där det lika gärna alltså kan vara så att Försäkringskassan kan ha fort en felaktig bedömning. Inte oväntat har man återigen fått ”ökade resurser”.
Något annat som tyvärr inte heller förvånar är att siffrorna för ”självmordshot” skjuter i höjden samtidigt som återkraven ökar.
Självmordshot som förövrigt registreras som ett arbetsmiljöproblem under avdelningen trakasserier – inte en krisreaktion hos en hårt drabbad människa. I artikeln kan vi läsa:
”På nio år gick den sammanlagda summan som skulle betalas tillbaka till Försäkringskassan från 45,5 miljoner till 234 miljoner kronor. Samtidigt nära fördubblades självmordshoten till myndigheten.”
Så avslagen ökade pga striktare bedömningar och samtidigt ökade återkraven kraftigt och myndigheten mottog fler hot om självmord.
Jag vet att sjukförsäkringsforskare Niklas Altermark i dagarna var på Försäkringskassan och höll ett föredrag med titeln ”Myndigheter med etisk ryggrad”. Jag kan lova att det inte handlade om att återkrav är en god idé för att upprätta ett förtroende man förlorat genom egna lagbrott.
Gör om gör rätt Försäkringskassan! Det här duger helt enkelt inte. Era försök att lägga skulden på sjuka människor är patetiska!
Artiklar i Aftonbladet:
Anneli krävdes på 400 000 av F-kassan: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/696vG0/anneli-kravdes-pa-400000-kronor-av-forsakringskassan
Annelie vann mot F-kassan – betalar ändå av jätteskuld: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/0QQ9j0/annelie-vann-mot-forsakringskassan-maste-anda-betala-254-000
254 miljoner kr ska in: ”Vi har ökade resurser”: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/15571J/forsakringskassans-aterbetalningskrav-har-femdubblats-pa-nio-ar
Mitt eremitage 